Två metalkvällar att minnas
Arena, Stockholm 100305
Trädgår’n, Göteborg 100311
Alla som tycker om musikreceptet aggressivitet, tyngd och en liten dos snabbhet fick exakt vad dom ville ha när Lamb of God nyligen var här i Sverige på ”Wrath”-turnén (äntligen som headline).
- Randy Blythe är en energisk frontman som ger allt på scen
Men låt oss inte glömma förbanden: Between The Buried And Me, August Burns Red och Job For A Cowboy som var och en levererade det dom skulle. Undertecknad ger ett extra plus till BTBAM, som med sin blandning av såväl aggressiva som progressiva tongångar är värda att hålla ögonen på framöver.
Men bandet som alla var på plats för att se och höra heter förstås Lamb of God.
Att bjuda på en intensiv liveupplevelse har blivit något av en programförklaring för LOG och få om ens något band gör det bättre än dom på en scen.
- Världens coolaste basist in action: John Campbell
Och att inte leva upp till publikens förväntningar är förstås inte ett alternativ med följande låtlista:
In Your Words
Set To Fail
Walk With Me In Hell
Now You’ve Got Something To Die For
Ruin
Hourglass
Dead Seeds
Blacken The Cursed Sun
Grace
Broken Hands
Laid To Rest
Contractor
Vigil
Redneck
Black Label
- Att leverera blytunga riff är ingen match för Mark Morton
Om man för enkelhetens skulle delar konserterna i tre delar, så kan man säga att första och tredje delen var starkast. Att nämna enstaka låthöjdpunkter känns orättvist, men okej, när Redneck drog igång var det – oavsett ålder – omöjligt att stå stilla till det som måste vara alla tiders bästa circle pit-låt. Publiken sprang runt och röjde som om det inte fanns någon morgondag, typ. Hmmm, egentligen är det en omöjlighet att i efterhand beskriva härligheten på ett rättvist sätt… Det här var två konserter att uppleva på plats. Men låt mig säga som så att mäktigt är ordet som bäst beskriver det vi i publiken fick vara med om.
- Willie Adler och John Campbell på Trädgår’n i Göteborg
Tack LOG (med förband) för två suveräna metalkvällar att minnas. Jag kan inte vänta tills nästa gång…
Magnus Bergström
