Medryckande och glättiga 80-talsinfluenser
Paramore
Cirkus, Stockholm, Sverige
2017-07-17
Drygt fyra år sedan senaste Sverigevistelsen är popfenomenet Paramore tillbaka med besked. Tennesseetrion bestående av Hayley Williams, Taylor York och Zac Farro – och deras fyra kompmusiker – ramas in av läckra och stilrena ljusslingor.
80-talsosande popdängan ”Told you so” från purfärska plattan ”After laughter”, som har delat kritikerna i två läger, inleder kvällen på Cirkus. Och mentalt förflyttas jag till en pastellgrann strandfest i Copacabana. Framförandet är dock aningen energilöst. Desto mer energisk är publiken, vars öronbedövande skrik fyller lokalen och lite därtill. Det skulle inte förvåna mig om publiken ger utslag på Richterskalan.
Bandets energi trappas lyckligtvis upp för varje låt och matchar snart publikens, som kvällen till ära agerar pricksäkra sufflörer – inte en rad missas. Med undantag från Fleetwood Mac-covern ”Everywhere” som gör att några tappar kurs.
Och publikens starka engagemang får gensvar av den ödmjuka sångerskan Hayley som under kvällens gång tackar för publikens stöd vid upprepade tillfällen.
I mina öron når konserten sitt klimax med ”Hate to see your heart break” – en känslostark historia med höga toner som Hayley sätter med bravur. Kort därefter bjuds publiken på en unik juvel i form av livedebuten av ”26”. Hayleys oskyldigt sköra röst ackompanjeras av Zac på akustisk gitarr.
När ”Misery business”, bandets i särklass största hit, ebbar ut i lokalen förvandlas publikhavet till ett rungande dansgolv. Partyt är ett faktum – även på scenen där
det råder en närmast Duracell-liknande energi. Under efterföljande extranummer ”Forgiveness”, covern ”Scooby’s in the dark” och ”Hard times” är spelglädjen och samstämmigheten smittsam. ”Hard Times’”, som låter ganska blek och lam på platta men som gör sig mer rättvisa live, är ett perfekt slut på en nästan perfekt kväll.
Paramore (pop)punkiga förflutna är ett minne blott – det vittnar kvällens konsert om (utöver bandets senaste utgivningar förstås). De drygt tolvåriga rötterna är till stor del utbytta mot medryckande och glättiga 80-talsinfluenser. Något som publiken och fansen verkar ta emot med öppna armar. Ett utsålt Cirkus är om något ett kvitto på det.
Text: Sofia Bergström
Foto: Hannah Rylander