Flygande holländare svävar i det blå
Den flygande holländaren är ett legendariskt spökskkepp.Kaptenen Vanderdecken
skall flera gånger ha misslyckats med att runda Godahoppsudden och till sist
svurit att han skulle lyckas oavsett om Gud eller Djävulen stod emot
honom.Naturligtvis kan Gud inte tåla sådan hädelse utan dömer omedelbart
kaptenen och hans skepp att intill domens dag segla på världshaven.
Över Bert Heerink med sitt flamländska ursprung vilar också en förbannelse.Han
kommer att tillbringa resten av sin karriär i facket melodisk rock som det så
vackert heter.Hans eviga sökandet efter en perfekt ”power ballad” kommer aldrig
att lyckas.
Många är kallade men få är utvalda.Kalenderbitare och vänner av ordning kanske
drar sig till minnes Bert Heerinks tidigare grupp Vandenberg som rumsterade på
80-talet.Det var något tuffare takter på den tiden.
På den här skivan uppvisar gitarrerna stundtals lyssningsbara slingor.Tyvärr
dock alltför sällan och oftast mynnar det ut i tempoförstörande obegripliga
eurovisionschlager liknade haranger.Dessutom är skivan en s.k. ”overkill” d.v.s.
kraftigt överproducerad.
När man då som Bert Heerink balanserar på eggen till ett Hattori Hanzo svärd
endast iklädd trikåer och ett par sockie plast, om än med förstärkta imaginära
stålhättor, men ändå otillräckliga – ja, då är man hopplöst illa ute.
På ena sidan svärdet finns melodier som ger gåshud.Forna mästerverk med
ingredienser av tro, hopp och kärlek huserar här.På den andra sidan däremot blir
det bara patetiskt, sliskigt och smörigt gränsande till outhärdligt.
Det hjälper inte att man har lite lockar i nacken och därmed ett misstänkt
försök till hockeyfrilla.Domen är obeveklig.Fallet på fel sida svärdseggen rätt
ner i smörbyttan kommer plötsligt och magplasket lämnas utan pardon.
Bert Heerink får betyget två.Dels för att jag är på gott humör idag och dels för
hans finstämda röst som hjälpligt bär upp föreställningen.Den rösten kan ingen
ta ifrån honom i alla fall.
”Verdomme” Bert.Bättre kan du.
Kultfakta : Det beryktade Hattori Hanzo svärdet smiddes i Yokohama och användes
med ackuratess i filmerna Kill Bill Vol 1 och Vol 2.
Fotnot : ”Verdomme” = Förbannat.
Thomas Claesson