Låter som ett nyuppväckt Strokes
- Julian Casablancas ”Phrazes For the Young” (RCA/Sony)
The Strokes sångare Julian Casablancas kommer nu ut med sin första soloplatta Phrazes For the Young. Oftast brukar sångarna var först med att prova vingarna solo, men Casblancas är nästan sist ut i bandet att ge sig ut på soloutflykt och har föregåtts av olika tidigare soloprojekt från bl.a. gitarristen Albert Hammond Jr. och basisten Nikolai Fraiture.
När New York-bandet Strokes första platta Is This it kom 2001 mottogs den särskilt i England som en omedelbar modern klassiker och Strokes hyllades som värdiga tronarvingar i rakt nedstigande led från tidigare typiska New York-band som Velvet Underground och Television. Strokes hajpades stort. Sedan dess har de i det allmänna kritikerperspektivet förlorat avsevärd mark för varje ny platta som kommit, med First Impressions of Earth (2006) som det senaste alstret. Och sedan ett bra tag har de i fråga om popularitet och genomslag även blivit omkörda av andra hippa rockband från hemlandet som t.ex. Kings of Leon och The Killers.
Jag tillhör dock dem som tycker att alla plattor Strokes gjort är magnifika. Och när det gäller denna Julian Casblancas första soloplatta räknar jag den som så gott som en nya platta av Strokes – för det här låter i princip som Strokes rakt igenom. Med förbehållet att gitarrerna får se sig trängda åt sidan av synthar.
Ja, den rådande trenden bland många artister just nu är att 1980-talets elektroniska synthsound är den nya coola retro-rock’n’rollen (typexempel formulär 1A: Lars Winnerbäcks senaste singel ”Jag får liksom ingen ordning”) och detta är något som också Casblancas omfamnar på detta sitt första soloalbum, och inte minst på första singelsläppet ”11th Dimension”, med mer lyckat slutresultat än de flesta andra i den här retrovågen.
Phrazes For the Young låter som ett nyuppväckt Strokes, piggare än kanske någonsin tidigare. Strålande party-rock’n’roll med solglasögonen på, och varför inte en perfekt kyld Dry Martin i handen?
Henric Ahlgren
