Saknar det där lilla extra
- Sanction X ”The Last Day” (AOR/Sound Pollution)
The last day är detta tyska gängs debutalbum, man skulle väl kunna kalla det för klassisk melodisk hårdrock med ett ganska tungt, smått episkt sound.
Gitarristen i bandet Robby Böbel har suttit i producentstolen under denna inspelning och det låter riktigt bra även om gitarren stundtals låter lite för mycket och sväljer en stor del av ljudbilden. Det största problemet med skivan är den är lite för jämn; missförstå mig rätt. Det är varken några skyhöga toppar eller djupa dalar utan hela skivan liksom promenerar förbi ganska obemärkt i ett ständigt mellantempo. Själva framförandet har jag inget att klaga på. Det låter bra, det är välspelat men det blir stundtals lite tråkigt. Ett plus till bandets keyboardist Ben Eifert för det är när han får ta del i ljudbilden som bandet låter som bäst.
I början av skivan tyckte jag att sångaren Ebby Paduch lät riktigt bra men efter ett tag börjar jag dock att tröttna på hans pipa, han har en bra grundröst men variationen på sången är inte så stor vilket gör att iallafall jag tröttnar. Låtarna är ok men de saknar det där lilla extra som får bägaren att rinna över, någon riktig arenarefräng här och där hade inte skadat. Låtar som dock sticker ut lite ifrån mängden är inledande The calling och When fire will touch the night, men den bästa låten på plattan är Eyes of a stranger där de flörtar lite med det orientaliska och där keyborden får det hela att låta lite svulstigare. Lite bättre låtar till nästa platta och Sanction-X kan komma att bli riktigt intrsessanta men för tillfället förblir de ett band i mängden.
Henrik Mossfeldt
