Öppet brev till yttre rymden
Melissa Horn ”Innan jag kände dig” (Sony)
I butik: 14 september
Detta är ett öppet brev till yttre rymden. Jag som skriver detta heter Hasse Carlsson och bor på planeten Tellus vars lilla solsystem är beläget i en galax vi kallar Vintergatan.
Jag vill på detta enkla sätt försöka förmedla en väldigt speciell tacksamhet. Vi människor är, som ni vet, den mest komplexa varelse som har fötts på den här planeten. Den kraft och dynamik som vårt känsloliv besitter är enorm. I sina mörkaste stunder leder den till krig, olycka och elände. I sina ljusaste stunder till glädje, enighet och välfärd. Allt kretsar kring det vi kallar relationer. Relationen vi har till oss var och en och de relationer vi har till varandra. Det finns många som genom text och musik försökt beskriva allt som kan rymmas i detta mysterium. Men nu har det visat sig att en liten musicerande varelse vi kallar Melissa Horn gör det på ett vis som faktiskt totalt avslöjar hennes ursprung. Att hon definitivt inte är från vår planet är numera ett faktum. Hennes sätt att, för tredje skivan i rad, beskriva vårt inre universum är fantastiskt. Och då skall ni veta att jag är kräsen. För att vara jordbo är jag rätt så gammal, eller medelålders som de säger som är rädda för att bli äldre.
I mitt yrke som föreläsare, ett märkligt yrke som jag inte tror ni behöver, träffar jag oerhört mycket människor. Jag reser runt och hjälper företag, branscher och organisationer att bli starkare i sitt samarbete. Jag ger dem verktyg som gör dem tydligare i sitt inre ledarskap och därigenom bli mer närvarande i sina liv och sina känslor. Det är då inte ovanligt att jag får träffa många människor som mår dåligt.
Det kan vara kraschade relationer, en skyldtyngd bild av händelser i livet eller så har de svårt att förstå sig själva.
Att sätta ord på dessa bräckliga själars känslor och tankar är snudd på omöjligt. Att ni skickat hit Melissa Horn är en stor gåva. Hennes ton är energisk men vilsam, stark men aldrig hotfull och hennes avväpnande framtoning gör att hon når längre in i våra hjärtan än många andra. Kan det vara den kosmiska mixen av vemod och hoppfullhet? Hennes arrangemang har utvecklats (hennes producent Ola Gustafsson är också från er, eller hur?) och hela plattan har fått en större rymd. Och hon berör. Hon är trovärdig. När jag satt i bilen idag, på väg till ett jobb i Linköping, lyssnade jag på nya skivan som hon kallar för ”Innan jag kände dig”. Kupén fylldes av denna, för mig väldigt bekanta, atmosfär av värme och varsamhet. På sitt enkla sätt lotsar hon mig genom passager i livet som vi människor i vanliga fall helst ryggar för. Men hon har tydligen gåvan att få oss att våga följa med. Våga känna tyngden av staplat mörker, våga blottlägga ensamhetens smärta eller staka ut en väg genom tvivlets täta och förrädiska dimmor. När den sjätte låten ”Du är nog den” börjar måste jag parkera. Tårarna bryter fram och själen visar att den måste få andas på sitt alldeles egna sätt. Men det är inget jobbigt sätt, det är tårar som förklarar något, som leder mig vidare och som lämnar mig med en lättnad. Och en tacksamhet.
Och det är denna tacksamhet som jag nu vill sända tillbaka. Vi har inte kommit så långt i vår utveckling på vår planet. Vi är inte så smarta men vi är, var och en, ett litet under av kraftfulla drömmar och tokstarka känslor. Att ni skickat hit Melissa Horn vars ord och musik leder oss vidare på vår inre resa är stort. Så tack. Tack så hemskt mycket. Och snälla, lova oss att hon får stanna kvar ett tag till hos oss på Tellus. Hon kommer behövas här under en lång tid. Precis som hon är …
Hasse Carlsson