Smocka
Stockholmssyndromet ”Underhundar” (Universal)
Med ett dynamiskt flöde och en coolhet av herrans nåde återkommer duon Stockholmssyndromet med andra studioalbumet Underhundar.
De har en befriande avslappnad attityd till det de gör (vilket är minst sagt ovanligt inom hiphopen) och står ibland lite vid sidan om och betraktar genrens avigsidor. Den oförblommerade sexistiska kvinnosynen i Lårparti del 2 är såvitt jag kan bedöma en skämtsam drift (häpp!) med företeelsen snarare än på allvar. På samma gång är det också lite av en nagel i ögat på den ständiga tendensen till moralpanik som den senaste tiden bland annat yttrat sig i en del plumpa konsertavbokningar.
Plattan är en veritabel smocka laddad med samhällskritik, betraktelser av livet och levnadsvillkoren i Sveriges Bronx och sprudlar genomgående av kreativitet och lekfull experimentlusta där tyngd blandas med fjäderlätta beats.
Underhundar har egentligen alla förutsättningar att bli en klassiker i svensk hip hop. Väl bekomme, i så fall! Vad som saknas är en självklar hit, men jämnheten gör mig full av beundran.
Mats Johansson
