Käftsmäll med gitarrslingor att dö för
Mors Principium Est ”…And Death Said Live” (AFM/Sound Pollution)
Söker du något att liva upp musiktillvaron med, nu när vi är inne i slutspurten för år 2012?
Tycker du kanske att Children Of Bodom trycker på repeat-knappen för ofta? In Flames är för mesiga? Cannibal Corpse är för hårda? Sadus är för tekniska? Amorphis är för sega?
Då har jag bara en sak att säga; G.R.A.T.T.I.S. Då är nämligen Mors Principium Est nya käftsmäll …And Death Said Live det perfekta valet.
En såpass lyrisk recensionsinledning som ovan kräver förstås en djupdykning i låtmaterialet:
The Awakening – kort och ganska intetsägande intro.
Departure – hård och ösig med aggressiv sång ”in your face”.
I Will Return – härligt melodiösa men samtidigt hårda gitarrslingor att dö för. Mumsfillibabba!
Birth Of The Starchild – skivans bästa refräng och innehåller ett elektroniskt ”blippande” som varierar det hela en aning.
Bringer Of Light – starka gitarrvibbar från Children Of Bodoms skola men i dagsläget klart vassare än de finska giganterna.
Ascension – åter igen fullt ös men emellanåt ges låten/lyssnaren välbehövlig möjlighet att andas. Hade mått bra av en tydligare refräng.
…And Death Said Live – halvtidspaus i eftertänksam stil med piano och sologitarr i läckert samspel.Destroyer Of All – inleds med piano men ganska snart händer det grejer och framför allt trummisen får chansen att glänsa.What The Future Holds – fullt ös och så typisk för MPE. Aningens för lång för sitt eget bästa utan att vara dålig.The Meadows Of Asphodel – syskonlåt till föregångaren och med andra ord en låt som inte lämnar något större avtryck.Dead Winds Of Hope – sitter finfint med detta lilla mästerverk till käftsmäll, efter ett par svagare låtar. Ge mig mer…Som synes är det inte positivt rakt igenom och helt klart hade skivan mått bra av aningens mer variation. Dessutom är soundet kanske i ”torraste” laget, men det beror givetvis på vilken typ av ljud som bäst faller lyssnaren i smaken.Och kanske, kanske är det så att …And Death Said Live inte är det bästa i bandets skivkatalog, men det är för tidigt att avgöra det nu.Jag nöjer mig till sist med att konstatera att det är så rackarns härligt med positiva musiköverraskningar. För mig är det sådana öronöppnare som ger (musik)livet mening. I l-o-v-e it!
Magnus Bergström
