Bra men inte oumbärlig
Battleaxe ”Heavy Metal Sanctuary” (SPV/Border)
De två första Battleaxeplattorna från 80-talet var båda exempel på NWOBHM från ett band som var klart lyssningsvärt, men utan att ha det där lilla extra. Glädjande då att denna återkomst med två av originalmedlemmarna låter som en rätt naturlig fortsättning där Power of the Universe (1984) slutar. Produktionen är lagom modern för att lyfta låtarna, men med en tydlig strävan att bibehålla 80-talskänslan. Mindre glädjande att de fortfarande saknar det där lila extra.
Låtarna är överlag helt okej men utan att något egentligen sticker ut. Även om mäktiga Kingdom Come är en av höjdpunkterna är det som bäst i de mer fartfyllda låtarna, som Hail to the King, Too hot for Hell och lätt punkiga Rebel with a Cause, som ger lite Acceptvibbar. Accept dyker för övrigt upp i min hjärna titt som tätt, kanske på grund av Dave Kings sång. AC/DC-doftande Give it more och Romeo är å andra sidan inte mycket att hänga i julgranen. Dave Kings sång är ett av skivans glädjeämnen, även om han inte är någon av de större sångarna. Han lyckas variera sig riktigt bra efter låtarnas karaktär, vilket bidrar till att göra det hela lite intressantare.
Heavy Metal Sanctuary en skiva för dig som gillade Battleaxe när det begav sig, eller vars hjärta klappar för NWOBHM, men samtidigt en platta som tyvärr inte är oumbärlig i din skivback. Det rycker i nacken medan jag lyssnar och knytnäven är på väg upp i luften, men tyvärr sitter inte låtarna kvar i skallen så värst länge efter genomlyssning. Hade den kommit 1985 hade betyget blivit högre, men konkurrensen och kraven har blivit högre med åren.
Jonas Andersson
