Hårt och mjukt i ljuv förening
Memfis ”Silva” (Self released)
Underbart är kort har någon sagt. Njaenej, jag vet inte det jag… Men om man tänker på Memfis färska EP Silva så okej, då är jag beredd och göra ett undantag och hålla med. Även om jag gärna hade hört fler och/eller längre låtar.
De som har koll på bandet, med rötter i den värmländska myllan och då närmare bestämt Kristinehamn, vet att bandmedlemmarna kan konsten att klämma ut det bästa från sina instrument. De vet uppenbart också hur en skiva ska låta: produktionen är organisk med en känsla av tidlöshet. Inget ”plastigt” här inte utan det känns att det är varelser av kött och blod som har skapat de övervägande drömska tongångarna.
Cordyceps smyger igång musikfesten med melodiöst och drömlikt. Ett lugn infinner sig. Men efter 1,29 drar en mix av hård rensång och growl igång. Ja, ibland låter sången som… Som Inget annat jag hört tidigare och därför inte riktigt kan förklara. Köp skivan och lyssna själv! Ett udda är att de sista 30 sekunderna består av ett ”blippbloppljud” som utan förvarning huggs av. Det är udda och det funkar.
King Bolete har sin styrka i den sista minuten i form av ett stillsamt ”gitarrplock” med en härligt vemodig nordisk klang.
Flight of the White Moose visar att en överkörning kan vara något positivt när den frustande ångar på och maler ner öronen. Inte en lugn stund i sikte här inte och vem vill ha det när det känns så bra.
Silva är ännu en stillsam historia med ”gitarrplock” och med en orgelton i förgrunden. Ja, den är faktiskt MYCKET stillsam och helt instrumental. Mina tankar går till ett filmsoundtrack. Kanon!
The March är en ljuv förening av mjukt och hårt på ett näst intill fulländat sätt. Faktum är att jag vågar påstå att det inte är många band som klarar av en liknande prestation.
Viktig information till den som är ute efter maximal njutning: givetvis rekommenderas att plattan spisas iförd sjyssta hörlurar.
Det är bara att beklaga att världen inte är en rättvis plats. Om den vore det så skulle nämligen Memfis ha en betydligt större plats i musikvärlden än vad de har idag. Å andra sidan byggdes inte Rom på en dag…
Mina sista ord för denna gång riktar jag direkt till Memfis: jag ber innerligt om att ert nästa skivsläpp ska vara en fullängdare. På vinyl.
Magnus Bergström
Fotnot: Silva är självfinansierad och ges ut av bandet själva. Information om hur just du ska kunna ta del av skivan finns på memfisband.com.
