Övertygande i ny skepnad
Chris Robinson Brotherhood ”The Magic Door” (Silver Arrow/Border)
Chris Robinson (sång ex. Black Crowes) fortsätter på den inslagna vägen med
andra albumet på kort tid. Han guidar sitt brödraskap med en förnöjsam blandning
av konstnärlig lössläppthet och högtflygande musikaliska ideal. En tillgång som
med bara en lättare nyans av galenskap blir till en välsituerad och varaktig
anrättning.
Söderns bästa tältshow inleds med en cover på Hank Ballards glättiga ’Let’s go,
Let’s Go, Let’s Go’. En överraskande men samtidigt publikfriande sång som värmer
upp den fullsatta lokaliteten med en fin stämning som följd.
Bandet betar sig igenom de sju låtarna på ett imponerande sätt. De känns lika
komfortabla med gräsrotsrock likt ’Someday Past The Sunset’ och ’Little Lizzie
May’ som de stämningsfulla balladerna ’Appaloosa ’ och ’Sorrows Of A Blue Eyed
Liar’ där endast syrsornas spel saknas i bakgrunden.
Den utsträckta ’Vibrations & Light Suite’ bryter mönstret och svävar ut mot den
yttre galaxen med en färdplan som är utformad i det inre medvetandet. Det är en
omtumlande resa i tid och rum med vågrörelser från jazzfusion och med
psykedeliska signaler som öppnar sinnesintrycken.
1992 slog kometen ’The Southern Harmony and And Musical Companion’ (Black Crowes
2:a studioalbum) ner med full kraft och skakade om en hel musikvärld. 20 år
senare stiger Chris Robinson och hans nya band upp ur kratern i en helt ny
skepnad precis som om ingenting har hänt. Det var för väl.
Thomas Claesson
