Inget att hetsa upp sig för
Jeff Bridges ”Jeff Bridges” (Blue Note/EMI)
The Dude följer i samma stövelspår som kollegorna Tim Robbins och Kevin Costner. Kanske är det ett hobbyprojekt eller så är det en musiklansering på fullt allvar.
Med topproducenten T-Bone Burnett i studion och medmusikanter och gästsångare av hög rang verkar det vara mer än ett hobbyprojekt mellan två filmer. Visserligen puttrar musiken fram så där lite halvt avslappnad, välspelad i minsta detalj.
Jeff är ingen bra sångare, även om det verkade ok i soundtracket till Crazy Heart. Balladerna blir för laidback och rösten fixar inte detta tempo. Lite bättre är det när tempot dras upp. Men inte mycket. På ett helt album håller det inte den klass vikan förvänta oss.
Den Jeff Bridges jag älskar är skådis som i Crazy Heart och i den underbara bröderna Cohenstoryn True Grit där han är i sitt rätta element som enögd, rosslande och totalt opålitlig prisjägare. Men under den opolerade fasaden klappar fortfarande ett varmt hjärta. Denna värme finns inte i Jeffs musik, så detta album är inget att hetsa upp sig för.
Bengt Berglind
