Bay Area-thrash av UK-veteraner
Sounds Of Violence visar upp ett thrashband i toppform och det är inte illa pinkat av UK-veterangänget Onslaught (som bildades vid årsskiftet 1982-1983).
Efter det för genren ganska typiska introt Inte The Abyss får sig lyssnaröronen en rejäl omgång i form av ettriga Born For War och The Sound Of Violence. Thrashgodis och utan tvekan skivans två bästa låtar.
Den starka inledningen gör att det bli tufft för bandet att leva upp till förväntningarna som infunnit sig. Det ska dock sägas att det finns en del bra ingredienser i flera av dom övriga låtarna, det är bara det att dom aldrig riktigt lyfter.
Egentligen är ingen låt på skivan dålig men ett rött kort delas ändå ut för den onödiga Motörhead-covern Bomber, trots ”extrahjälp” av Phil Campbell (Motörhead) och Tom Angelripper (Sodom). Visst är det en bra låt men den ska avnjutas i originalversionen, och passar dessutom inte på en seriös thrashskiva.
Individuellt delar jag ut extra plus till sångaren Sy Keeler som övertygar skivan igenom. Hans röst kan på sätt och vis liknas vid en råare version av Chuck Billy (Testament).
Till sist måste jag säga att Sounds Of Violence är bandets bästa skiva, trots att den inte är någon fullträff. Tar jag inte i lite väl mycket nu, undrar du kanske. Nej, säger jag och står för den åsikten till 100%. Ironiskt nog beror det på att skivan låter mer som en blandning av Bay Area-thrashband som exempelvis Forbidden och Death Angel, istället för att låta som ”klassiska” Onslaught. Med det sagt ska man tänka på att jag är ett stort Bay Area-thrashfan…
Det vore förresten coolt att uppleva Onslaught live, med tanke på den glöd dom visar upp i dagsläget.
Magnus Bergström